Hoppa till innehåll

Friidrott

Inomhus-VM i friidrott

Inomhus-VM i friidrott är världsmästerskapet för friidrott inomhus. Världseliten tävlar på en 200-meters kortbana i ett kompakt grenprogram där 60 meter ersätter utomhusmästerskapens 100-meterssprint.

Startblock på en inomhusbana inför friidrottens inomhus-VM.

Fakta om inomhus-VM i friidrott

Grenprogram
Fastställs för varje upplaga
Bana
200 meter short track
Tävlingslängd
Tre dagar
Premiär
1985 som World Indoor Games

Hur skiljer sig inomhus-VM från friidrotts-VM utomhus?

Den största skillnaden är arenan och den 200 meter långa kortbanan, hälften så lång som en utomhusbana. Kurvorna är doserade för att hjälpa löparna hålla fart, medan 60 meter och 60 meter häck avgörs på en rakbana mitt i arenan.

Grenprogrammet är komprimerat. Det finns ingen 100 meter, 200 meter, 400 meter häck, hinderlöpning eller långkast med diskus, slägga och spjut. Den längsta löpgrenen är 3000 meter.

Vilka grenar ersätter utomhusvarianterna?

60 meter ersätter 100 meter som kort sprint. Herrarnas mångkamp är sjukamp i stället för tiokamp och damernas är femkamp i stället för sjukamp.

4 x 400 meter, 800 meter, 1500 meter och 3000 meter delar den ovala banan med hoppgrenarna och kula. Det gör att flera tävlingar ofta pågår samtidigt i den kompakta arenan.

Varför heter banan short track?

World Athletics använder short track som samlingsnamn för tävlingar på en oval bana som är högst 200 meter. Mästerskapet kan därför även arrangeras på en godkänd kortbana utomhus, även om inomhusarena är det vanliga.

Hur är inomhus-VM i friidrott upplagt?

World Athletics fastställer grenprogrammet för varje upplaga. Sprint och medeldistans går genom försöksheat och finaler, medan startfält och kvalomgångar anpassas efter grenens kvot.

Programmet har förändrats över tid. År 2026 omfattade det 27 grenar när mixed 4 x 400 meter gjorde debut, medan World Athletics värdmaterial beskriver ett tidigare basformat med 26 dam- och herrgrenar.

I teknikgrenarna kan kval föregå finalen. Mångkamperna har mindre startfält och genomförs över en eller två dagar, så poängställningen förändras gren för gren.

Hur fungerar banlottningen på 200-metersbanan?

De doserade kurvorna gör banpositionen viktig. På 400 meter startar löparna i skilda banor och bryter sedan in, vilket kan skapa trängsel inför den andra kurvan. Seedning och heatresultat påverkar därför vägen till final.

Hur många aktiva deltar?

World Athletics räknar med omkring 550 aktiva från över 160 nationer för det normala tredagarsformatet. Den exakta kvoten och antalet anmälda varierar mellan upplagorna.

Hur kvalificerar sig aktiva till inomhus-VM?

World Athletics publicerar ett kvalsystem för varje upplaga. Platser kan tas genom fastställda kvalgränser, placering på världsrankingen och wildcards till totalvinnare på World Indoor Tour.

Varje nation har ett tak för hur många aktiva som får starta i samma gren. Nationella förbund väljer den slutliga truppen bland de behöriga, vilket innebär att uppnådd kvalgräns inte alltid är samma sak som uttagning.

Hur tas mångkamparna ut?

Femkamp och sjukamp har små, särskilt uttagna startfält. Meriter från föregående säsong, World Athletics Combined Events Tour och världsranking används enligt den aktuella upplagans regler.

När började inomhus-VM?

Premiären arrangerades i Paris 1985 som World Indoor Games. Två år senare fick tävlingen namnet World Indoor Championships, och den har därefter normalt arrangerats vartannat år.

Vanliga frågor om inomhus-VM i friidrott

Hur lång är löparbanan på inomhus-VM?

Den ovala kortbanan är 200 meter. Sprint över 60 meter och 60 meter häck avgörs på en separat rakbana inne i ovalen.

Vilka grenar finns inte på inomhus-VM?

Bland annat 100 meter, 200 meter, 400 meter häck, hinderlöpning, diskus, slägga och spjut saknas. Den längsta löpgrenen är 3000 meter.

Hur ofta arrangeras inomhus-VM i friidrott?

Mästerskapet arrangeras normalt vartannat år, även om pandemiflyttar har gjort kalendern tätare under vissa år.

Erik Nordin

Om författaren

Erik Nordin

Reporter · OS, friidrott och vintersport

På Mästerskapssidan bevakar Erik Nordin OS, friidrott, skidor och medaljbaserade mästerskap. Arbetet på sajten omfattar programguider, grenöversikter och förklarande mästerskapsartiklar.

Läs mer om Erik Nordin